Vårt långsiktiga mål är att vi senast 2045 inte ska ha några fossila utsläpp till atmosfären. All den fossila koldioxid som kommer från vår produktion ska vi antingen återanvända eller lagra. Vårt mål ligger väl i linje med Linköpings kommuns mål om att uppnå netto-noll växthusgasutsläpp senast 2045.
Målet innebär att Linköpings kommun, som geografisk yta och som kommunkoncern, inte ska tillföra atmosfären något nettotillskott av växthusgaser. Kommunens mål är en del av det nya klimat- och energiprogrammet som innehåller övergripande mål och prioriterade områden fram till 2030.
Vi gör el av sol vind och vatten - naturens egna krafter. Med förnybara energikällor kan vi producera hållbar energi som hjälper oss att tillsammans ta ett steg mot ett grönare samhälle.
För att bli en ledande aktör i klimatomställningen kan vi inte bara följa omställningen. Vi måste leda den. Många av våra projekt påverkar växt- och djurlivet. Därför arbetar vi aktivt för att skydda och stärka den biologiska mångfalden. Det kan handla om allt från smart belysning och fladdermusstyrning till fiskvägar och sandhögar. Här är några exempel på hur vi arbetar med det.
Konsumtion leder till avfall som behöver tas om hand. Det bästa vore såklart att minska uppkomsten av avfall och minimera mängden avfall som deponeras. Det visualiseras i EU-direktivet avfallstrappan.
Avfallstrappan har fem steg. Om vi följer dem tillsammans minskar vi vårt avfall och påverkan på miljön. De första stegen som är viktiga att vi alla hjälps åt med är att konsumera mindre, återanvända saker och att återvinna material.
Ett sätt att återvinna avfallet som inte återanvänds eller materialåtervinns är att energiåtervinna det. Genom att använda avfallet som bränsle i våra kraftvärmeverk får vi återvunnen energi som värmer våra hus och ger oss el.
Energiåtervinning är helt enkelt en metod för att ta hand om, och få ut största möjliga nytta, av det avfall som skapas och finns i samhället. Energiåtervinning av avfall fyller en viktig funktion i att rena samhället från material och farliga ämnen, som exempelvis smittförande avfall från sjukvården och tungmetaller som ska bort ur kretsloppet.
Att ställa om till ett cirkulärt kretslopp är viktigt för att nå de globala målen i Agenda 2030. Cirkulära flöden hjälper oss att minska klimatpåverkan och bidra till en hållbar utveckling.
Vi samarbetar med Grimaldi Development (G Dev) och KTH i ett nytt forskningsprojekt. Vi testar en teknik som fångar koldioxid från rökgaser i kraftvärmeverk. Målet är att hitta lösningar som är både smarta och billiga.
Under hösten 2025 kopplades en mobil containeranläggning till rökgaserna från vårt största kraftvärmeverk, Lejonpannan. Vi vill ta fram system som fångar in koldioxid, som sedan kan lagras eller användas till att göra bränsle eller byggmaterial. På sikt vill vi bygga en större anläggning som ger negativa utsläpp. Tekniken kombinerar sprej och centrifug för att skilja ut koldioxiden. En vätska sprejas in i röken, binder koldioxiden och separeras i en centrifug.
Projektet är en del av Sveriges omställning mot klimatmålet 2045.
Det bästa är att minska uppkomsten av avfall, men så länge det finns i samhället behöver det tas om hand. Det näst bästa alternativet är att återanvända och källsortera. Därefter energiåtervinner vi, alltså eldar soporna för att göra el och värme i våra kraftvärmeverk. Men ju mer vi minskar uppkomsten av sopor, återanvänder och sorterar, desto mindre eldar vi.
I Sverige är vi bra på att energiåtervinna vårt avfall. Mindre än en procent läggs på deponi. Vissa andra länder har inte kommit fullt lika långt. Eftersom vi har större möjlighet att energiåtervinna avfall kan andra länder köpa våra tjänster. På så vis kan vi tillsammans bidra till att mindre mängd avfall hamnar på deponi.
